Jag vet inte varför..Jag har så mycket att tänka på. Jag är en sådan som spelar upp sakerna som en film i mitt huvud. Det är värst med dåliga saker för de minns jag alltid bäst och jag är en riktig ältare.

Jag önskar att min söta katt ville sova inne hos mig men han är ute hela nätterna tyvärr:/
ingen att gosa med förutom ett gosedjur. Jag sitter och längtar efter pengarna som kommer snart. Jag ska till Ohlssons tyger och hitta någonting att göra ett litet pyssel med. Jag är inte klar med västen, det blir till att sy på den i helgen om jag orkar/har lust.

Jag känner för att skriva en låt. men med en ostämd gitarr så känns det hopplöst eftersom det är lättare och klinka fram idéer på den en på pianot, tyvärr.

En grej jag saknar är kärleken. Eller iaf själva känslan. Att sakna någon redan efter fem minuter. Att inte kunna sova utan någon vid sin sida. Att vakna med den man älskar. Att göra någonting utan att egentligen göra någonting. Att få söta sms. Att låta någon komma en så nära in på livet.


Jag är nog en hopplös romantiker iaf. Jag är verkligen töntigt romantisk, smärtsam kärlek är det finaste jag vet. Det ska kännas som att man rivs mitt i tu när man skiljs åt även om man ses redan nästa dag. Man ska kunna vara borta tre veckor utan att börja tvivla. Man ska leva tillsammans som om det var en timme kvar av ens liv.

Varje ord är vägt på guldvåg för mig, föralltid, du och jag, bara min, aldrig lämna dig, år ihop.


Nej nu ska ni inte behöva läsa mer om mina känslor även om det är MIN blogg, jag ska ta och skrubba bort mascaran sen är det bingen som gäller.