det finns inget föralltid, det finns inget förevigt, bara en oändlighet som varar till slutet, ingen har överlevt livet och ändå finns det ett förevigt.

förevigt är tills tiden för slutet är kommen, slutet kan vara närsomhelst, var som helst.

du sa vi föralltid men orden betydde föralltid tills det är över, borta.

nu förstår jag. jag kommer fortsätta tro, jag lovar.
frågan är bara, när jag vågar?


det var ett stycke ur mina funderingar, ja jag gillar att fundera, leva i min värld för en sekund, jag älskar att skriva låtar, tyvärr så är alla utom en ett oavslutat kapitel, det finns för mycket att skriva om, det finns för mycket att riva upp, för mycket att försöka minnas, varenda rörelse, varenda känsla.

 för att känna någonting för låten måste det kännas när man skriver den.

tack för mig.

godnatt mina kära läsare